Förlängd yrkesverksamhet?
(Artikel skriven för Finlands Patienttidning)
Finlands åldrande befolkning och den ogynnsamma ålderstrukturen är ett ständigt återkommande tema i samhällsdebatten numera.
Hotbilderna inför framtiden är många. Underskott i statskassan, en växande statsskuld, ökande kostnader för pensioner, resursbrist inom äldreomsorgen, allt färre som skall försörja allt fler, dvs allt färre arbetstagare i förhållande till icke yrkesverksamma såsom barn och i synnerhet äldre. Det som sällan tas fram är att pensionärerna under sin yrkesverksamma tid varit ”försörjare” av icke-yrkesverksamma, att de betalat för sina pensioner, att de fortfarande betalar skatt och att är goda konsumenter...
Det är dock en realitet att livslängden har ökat och ökar fortfarande, vilket leder till att de äldre i vårt samhälle procentuellt och absolut ökar. I dag är livslängden för män 76,5 år och för kvinnor 83,2 år. Man räknar med att livslängden ökar med två år på tio år. Med nuvarande pensionsålder kan det bli många friska, aktiva år som pensionär. Och vad är bättre än det för dem som har sett fram emot att sluta ett stressigt eller slitsamt jobb och själv få bestämma över sin tid. Alla ser dock inte fram emot sina pensionärsår. Många anser sig fortfarande kunna uträtta någonting och önskar att samhället kunde se dem som potentiella arbetstagare. ”Pensionär är närmast en person som med eller mot sin vilja har lämnat sitt aktiva yrkesliv på grund av att man uppnått en viss ålder. Det är inte frågan om huruvida man är kapabel att jobba, utan det är frågan av att man har uppnått en viss ålder”, säger en pensionär i en intervju.
Visst finns det sysselsättning för pensionärer i dagens samhälle. De behövs för sina barn och barnbarn. De hjälper ännu äldre anhöriga eller fungerar inom väntjänsten. Tredje sektorn och de många frivilliga organisationerna behöver dem. Det är ett positivt sätt att använda den stora potential som de äldre utgör i samhället. För många är det också den sorts verksamhet de vill använda sin tid till. Många skulle dock vilja fortsätta i yrkeslivet. Ett modernt sätt att se på pensionärer vore att se dem som en resurs i arbetslivet. Åsikter att det är fel av samhället att inte ta till vara den möjlighet de utgör framförs av allt fler. Pensionärerna är inte en enhetlig grupp utan enskilda individer med olika vitalitet och olika förväntningar. Det synsättet borde få ett bredare fotfäste i samhället.
I Finland diskuteras möjligheterna att förlänga den aktiva tiden i arbetslivet genom att höja pensionsåldern. Därmed utgår man igen från att människor skall lämna arbetslivet då de uppnått en viss ålder, dvs man ser på dem som en homogen grupp inte som individer. Möjligheten att satsa på en flexiblare pensionstid eller på ökat deltidsarbete verkar inte att ses som ett alternativ.
För någon tid sedan öppnades i huvudstadsområdet en ny möjlighet för pensionärer som fortfarande önskar jobba. Efter amerikanskt och svenska mönster etablerade sig det privata företaget Finlands Seniorförmedling (Suomen Seniorivälitys Oy) i Helsingfors. Med Helsingfors som fast punkt har man för avsikt att utsträcka sin verksamhet över hela landet.
Seniorförmedlingen riktar sig till äldre personer som vill fortsätta att fungera i yrkeslivet och till företagare samt enskilda personer som behöver arbetskraft. Den nya serviceformen presenterades i tidningen Kotimaa i slutet av januari. Tidningen ställde samtidigt en fråga till sina läsare: ”skulle du vilja arbeta som pensionär?” Av 2702 svar var 57 % ja-svar och 43 % nej-svar. Enligt uppgift av företagets ledare är det i huvudsak personer mellan 60 och 70 år som använder företagets tjänster. En del önskar arbeta inom sitt tidigare yrke, en del vill arbeta med något helt annat. En del vill jobba någon enstaka timme, en del vill jobba i princip heltid. På arbetsgivarsidan är det både företag och enskilda som söker arbetstagare genom Seniorförmedlingen. Många företag vill gärna ha också äldre bland sina arbetstagare för att de skall förmedla sina erfarenheter och sin yrkeskunskap till yngre arbetstagare. Äldre arbetstagare ses också av många som mera ansvarsfulla och stabila.
Seniorförmedlingen är ett exempel på hur samhället kunde ta tillvara den potential som många pensionärer utgör för arbetsmarknaden och hur arbetstagare och partiella arbetsgivare kan mötas utan en tungrodd byråkrati. Det borde finnas plats för motsvarande intitiativ inom stat eller kommun. För många pensionärer skulle ett aktivt deltagande i yrkeslivet innebära förbättrad livskvalitet och ekonomi samt ökade sociala kontakter. En bättre ekonomi leder till ökad konsumtion och en bättre livskvalitet till mindre beroende av samhällets stöd. Det blir för att uttrycka det i en populär term en win-win-situation.
Finlands åldrande befolkning och den ogynnsamma ålderstrukturen är ett ständigt återkommande tema i samhällsdebatten numera.
Hotbilderna inför framtiden är många. Underskott i statskassan, en växande statsskuld, ökande kostnader för pensioner, resursbrist inom äldreomsorgen, allt färre som skall försörja allt fler, dvs allt färre arbetstagare i förhållande till icke yrkesverksamma såsom barn och i synnerhet äldre. Det som sällan tas fram är att pensionärerna under sin yrkesverksamma tid varit ”försörjare” av icke-yrkesverksamma, att de betalat för sina pensioner, att de fortfarande betalar skatt och att är goda konsumenter...
Det är dock en realitet att livslängden har ökat och ökar fortfarande, vilket leder till att de äldre i vårt samhälle procentuellt och absolut ökar. I dag är livslängden för män 76,5 år och för kvinnor 83,2 år. Man räknar med att livslängden ökar med två år på tio år. Med nuvarande pensionsålder kan det bli många friska, aktiva år som pensionär. Och vad är bättre än det för dem som har sett fram emot att sluta ett stressigt eller slitsamt jobb och själv få bestämma över sin tid. Alla ser dock inte fram emot sina pensionärsår. Många anser sig fortfarande kunna uträtta någonting och önskar att samhället kunde se dem som potentiella arbetstagare. ”Pensionär är närmast en person som med eller mot sin vilja har lämnat sitt aktiva yrkesliv på grund av att man uppnått en viss ålder. Det är inte frågan om huruvida man är kapabel att jobba, utan det är frågan av att man har uppnått en viss ålder”, säger en pensionär i en intervju.
Visst finns det sysselsättning för pensionärer i dagens samhälle. De behövs för sina barn och barnbarn. De hjälper ännu äldre anhöriga eller fungerar inom väntjänsten. Tredje sektorn och de många frivilliga organisationerna behöver dem. Det är ett positivt sätt att använda den stora potential som de äldre utgör i samhället. För många är det också den sorts verksamhet de vill använda sin tid till. Många skulle dock vilja fortsätta i yrkeslivet. Ett modernt sätt att se på pensionärer vore att se dem som en resurs i arbetslivet. Åsikter att det är fel av samhället att inte ta till vara den möjlighet de utgör framförs av allt fler. Pensionärerna är inte en enhetlig grupp utan enskilda individer med olika vitalitet och olika förväntningar. Det synsättet borde få ett bredare fotfäste i samhället.
I Finland diskuteras möjligheterna att förlänga den aktiva tiden i arbetslivet genom att höja pensionsåldern. Därmed utgår man igen från att människor skall lämna arbetslivet då de uppnått en viss ålder, dvs man ser på dem som en homogen grupp inte som individer. Möjligheten att satsa på en flexiblare pensionstid eller på ökat deltidsarbete verkar inte att ses som ett alternativ.
För någon tid sedan öppnades i huvudstadsområdet en ny möjlighet för pensionärer som fortfarande önskar jobba. Efter amerikanskt och svenska mönster etablerade sig det privata företaget Finlands Seniorförmedling (Suomen Seniorivälitys Oy) i Helsingfors. Med Helsingfors som fast punkt har man för avsikt att utsträcka sin verksamhet över hela landet.
Seniorförmedlingen riktar sig till äldre personer som vill fortsätta att fungera i yrkeslivet och till företagare samt enskilda personer som behöver arbetskraft. Den nya serviceformen presenterades i tidningen Kotimaa i slutet av januari. Tidningen ställde samtidigt en fråga till sina läsare: ”skulle du vilja arbeta som pensionär?” Av 2702 svar var 57 % ja-svar och 43 % nej-svar. Enligt uppgift av företagets ledare är det i huvudsak personer mellan 60 och 70 år som använder företagets tjänster. En del önskar arbeta inom sitt tidigare yrke, en del vill arbeta med något helt annat. En del vill jobba någon enstaka timme, en del vill jobba i princip heltid. På arbetsgivarsidan är det både företag och enskilda som söker arbetstagare genom Seniorförmedlingen. Många företag vill gärna ha också äldre bland sina arbetstagare för att de skall förmedla sina erfarenheter och sin yrkeskunskap till yngre arbetstagare. Äldre arbetstagare ses också av många som mera ansvarsfulla och stabila.
Seniorförmedlingen är ett exempel på hur samhället kunde ta tillvara den potential som många pensionärer utgör för arbetsmarknaden och hur arbetstagare och partiella arbetsgivare kan mötas utan en tungrodd byråkrati. Det borde finnas plats för motsvarande intitiativ inom stat eller kommun. För många pensionärer skulle ett aktivt deltagande i yrkeslivet innebära förbättrad livskvalitet och ekonomi samt ökade sociala kontakter. En bättre ekonomi leder till ökad konsumtion och en bättre livskvalitet till mindre beroende av samhällets stöd. Det blir för att uttrycka det i en populär term en win-win-situation.
Kommentarer
Skicka en kommentar