Språkbad en bortglömd resurs i diskussionen om tvåspråkighet

Språkklimatet har blivit allt bistrare konstateras det ofta. Majoritetens inställning till den svenska minoriteten har blivit allt njuggare sägs det också.  Skall vi grunda tvåspråkiga skolor för att skapa kontakt över språkgränsen och öka förståelsen mellan språken? Åsikterna om tvåspråkiga skolors positiva effekter baserar sig dock på tyckande och inte på utredningar konstaterar Susanne Ginman ett ledarstick (Hbl 19.9).  Vad respektive tyckare avser med en ”tvåspråkig” skola rent konkret förblir ofta oklart.

Språkbad som grund för tvåspråkighet har sällan förekommit i diskussionerna. Det är dock
en redan etablerad pedagogisk metod att utveckla tvåspråkighet och skapa kontakt över språkgränserna. Forskare vid Vasa Universitet har också påvisat att språkbadet på långsikt har positiva effekter på övrig inlärning. Ungdomar som gått språkbadsdaghem och -grundskola klarar sig t ex bättre i studentskrivningen både i modersmålet och det språk man lärt sig i språkbadet. De har också bättre färdighet i övriga språk.

Språkbad är ett naturligt och positivt sätt att lära sig det andra inhemska språket. Det förutsätter att barnet redan har en stark medvetenhet om sin språkliga tillhörighet. Därför inleds språkbadet först i 4-5 års ålder i språkdaghem för att sedan fortsätta i grundskolans språkbadsklasser. I grundskolan går man sedan gradvis över till det egna modersmålet som undervisningsspråk. Målet är inte enbart att lära sig det andra inhemska språket utan också att bli förtrogen med den andra språkgruppens traditioner och kulturarv.

I Helsingfors finns det ett genuint intresse för språkbad i många familjer med finska som hemspråk. Efterfrågan på språkbad är större än utbudet och ett flertal barn ryms inte med. Det finns åtta kommunala språkbadsdaghem i olika stadsdelar och ett privat daghem på Drumsö som staden har köpavtal med. I dessa finns det för närvarande plats för ca 250 barn. En utökning av språkbadsplatserna inom dagvården är inte aktuell enligt tjänstemännen inom dagvården.  På Drumsö planerar dock utbildningsverket att utöka platserna i språkbadsklasserna eftersom efterfrågan där är stor. De två språkbadsdaghemmen på Drumsö har inte plats för alla intresserad. Ett utökat antal språkbadklasser förutsätter emellertid fler daghemsplatser. För detta har tillsvidare bristen på lämpliga utrymmen satt hinder i vägen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Svensk service inför nya utmaningar

En äldreombudsman behövs!